Pjoning - smygmaskvirkning

Jag fick en trevlig länk från Solveig i Norge för en stund sedan: Museumshandverkerne Här kan man köpa kroknål och ett nybörjarhäfte i smygmaskvirkning (krokvirkning), pjoning på norska.

Det finns många intressanta saker på sajten för textilintresserade. Museet har gett ut flera häften om olika tekniker. Tack Solveig!

När man inte kan spinna 2 - When you can't spin 2

Sländspinning är kul! Inga trampor!

Min elaka vrist får vila medan den läker.

Jag har inte varit så noga med att bygga en bra cop (= resultatet av hur man lindar tråden runt skaftet), så den börjar lösa upp sig nedtill. Jag ska nu linda av tråden och börja på en ny omgång tråd, sedan tvinnar jag på en större slända. Fibrerna är en kardad blandning jag fick av Ingrid i Sverige. Mohair, lång och kort svensk ull, silkepluttar. Jag spinner ett grovt, ojämnt garn för att få fram roligheterna i fibrerna.

Sländan är från Spindlewood med trissa i olivträ och skaft av bloodwood. Den är vacker och balanserad, en mycket bra slända, en favorit.

Spindling is fun! No treadles!

My bad ankle can rest while healing.

I have not been very careful when building this cop, so it's beginning to unwind at the bottom. I will now make a ball and start a new thread, then I'll ply on a bigger spindle. The fiber is a carded mix I got from Ingrid in Sweden. Mohair, long and short Swedish wool, silknoils. I'm spinning a thick, uneven yarn so you can see the nice fibers.

The spindle is from Spindlewood, with whorl in olivetree and shaft in bloodwood. It's a beautiful and well balanced spindle, a favorite.

Näverfönster - Tuohi-ikkuna - Birch-bark windows

Vårinfluensan (hur mångte denna vår?) har slagit till. Jag sitter i sängen och tittar på våra fönster. Ja, jag tittar ju ut också, fast just nu är det mest vitt att titta på. Det snöar. När jag tog fotot regnade det bara.

Det finns faktiskt folk som tycker att vi borde byta till "riktiga", jämna fönster. Våra fönster har slätats till med ett knippe björknäver medan glasmassan ännu var het, någon gång i början på 1900-talet. Världen ser ganska rolig ut ibland när man betraktar den genom fönstren.

Jag tycker om att ha spetsgardiner, det hör liksom till i de här gamla husen. Fast just här, i sovrummet, har vi tänkt hänga mörka Marimekkogardiner. Fönstret vetter mot öster, och ni vet ju när solen går upp på sommaren :) Men uppe på vinden, i mitt arbetsrum, ska det småningom bli spetsgardiner, bara jag hinner virka färdigt.


Kevätflunssa (monesko tänä vuonna?) on iskenyt. Istun sängyssä katselemassa ikkunoitamme. No, välillä katson myös ulos, vaikka siellä juuri nyt on ikävän valkoista. Sataa lunta. Kun hetki sitten otin kuvan ikkunasta satoi vettä. Voitteko kuvitella, on ihmisiä jotka ovat sitä mieltä että meidän pitäisi vaihtaa "oikeisiin", tasaisiin ikkunoihin. Kuumaa lasimassaa on tasoitettu tuohinipulla joskus 1900-luvun alussa. Maailma näyttää joskus aika hauskalta niiden läpi.

Pidän mielelläni pitsiverhoja näissä ikkunoissa, se jotenkin kuuluu asiaan. Vaikka juuri tässä huoneessa, makuuhuoneessamme, ripustamme kohta tummia Marimekkoverhoja. Ikkuna on itäpuolella, ja tiedättehän kesäauringon :)Ylhällä työhuoneessani laitan pitsiverhot, kunhan ensin virkkaan ne.

A spring flu (how many have they been this spring?) has knocked me down, so I'm sitting in our bed looking at our windows. Well, I do look out of them also, but right now it's snowing and not so fun. When I took the picture it was raining. Can you imagine, there are people who think we should change our windows for new, "real", smooth windows. Our windows have been smoothened with a bunch of birch-bark when the glass was still hot, in the beginning of last century. The world looks rather funny through them sometimes.

I like hanging lace curtains in these windows. Lace curtains are traditional in the old houses here. But here in our bedroom we will hang dark curtains from Marimekko in a near future, because the window faces east, and you know the midnight sun in the summer, don't you :) Upstairs in my studio I will have lace as soon as I get this thing done:

Jamen grisar också, jävla morrhoppor -Siis kauhea kirosana

Har du sett en leonberger trava över en åker, grön av säd i juni? Det är en magnifik syn. Den hunden rör sig normalt i en sävlig, snäll takt, lämplig för en söndagspromenad. Men när den har ett mål och en avsikt, rör den sig i ett flytande trav som liknar en travhästs. Kerta kaikkiaan upea. Ibland är det bara finskan som räcker till.

Vår leonberger hette Oma, det tyska ordet för farmor. Hon kom till oss som vuxen, efter att ha bott på flera ställen. Hon var en hund som nästan krossade mig, och jag har sett många hundar, många. Hon var mild och klok.

Hon var också tillitsfull. Hon var rädd för klosaxen och gömde sig bakom en björk när hon såg den första gången hos oss. Jag gick fram till henne och klippte klorna. Sedan gömde hon sig inte mera. Klok? Hur kan en leonberger gömma sig bakom en björk. Nå, det var en stor björk. Jag såg bara huvudet, halsen och svansen.

Oma skulle betalas med valpar, hon skulle alltså ha en kull valpar som hennes uppfödare fick inkomsterna från. Vi fick en vacker hanhund på besök. Han var en viril ung man, och Oma födde tolv valpar.

Det var en, ja, vad ska jag kalla det, gräslig, häftig, utmattande händelse. När Oma fött fyra-fem valpar, flyttade jag dem i en papplåda. När följande kom, tog Oma dem i nackskinnet och flyttade dem också i papplådan.

Sedan började valparna dö. Oma hade fading puppy syndromet. Bara fem valpar överlevde. Jag ids inte berätta om dem och sandhögen och regnet och grovköket, för det kan ni (kanske) föreställa er. Vi var glada när de flyttade, det var vi. Men jag undrar ännu hur det gick för dem.

Ett svärord fastnade då, och jag använder det fortfarande. Grisar också jävla morrhoppor. Titta på Oma där hon travar runt och gräver upp döda spädgrisar ur åkern. Det är mat för valpar. Men herreje så arg matte blir. Oma är mild och god, hon går med på att köttfärs från butiken också är bra för valpar. Spädgrisarna grävs ned på nytt.

Leonbergerns päls är inte lång, men man kan spinna ett bra garn av den. Jag spann och stickade en tröja. När jag tvättat den första gången lät jag den torka nästan helt förrän jag hängde den utomhus tillsammans med några t-tröjor och åkte till jobbet. Under dagen kom ett häftigt åskväder. När jag kom hem, var tröjan helt torr, men t-tröjorna var våta. De täckhår som fanns i garnet hade lett bort regndropparna.

Oletko nähnyt leonberginkoiran ravaavan vihertävän pellon halki, kesäkuussa? Se on upea näky. Tämä koira liikkuu tavallisesti hitaasti, kiltisti löntystellen, sunnuntai-tahtiin. Mutta kun sillä on päämäärä ja tehtävä, se liikkuu liukuvassa ravissa, kuin hevonen. Samma på finska. Jos haluatte tietää: suomenkieli on vain niin hirvittävän hieno ja upea kieli.

Leonbergerimme nimi oli Oma, eli isoäiti saksaksi. Se tuli meille aikuisena, kiertopalkintona. Se oli koira joka melkein särki sydämeni, ja olen nähnyt kovin monta koiraa. Kovin monta. Oma oli lempeä ja viisas.

Oma oli myös luottavainen. Kun ensimmäistä kertaa aioin leikata sen kynnet, Oma meni koivun taakse piiloon. Menin perässä ja leikkasin kynnet. Sen jälkeen se ei enää piiloutunut. Viisas? Miten leonberger piiloutuu koivin taakse? No, se oli iso koivu. Näin Oman pään, kaulan ja hännän.

Maksoimme Oman pennuissa, se siis synnytti pentuja joiden netto meni Oman kasvattajalle. Saimme vieraaksemme nuoren, hurjan kauniin ja viriilin uroksen, ja sitten Oma synnytti kaksitoista pentua. Se oli aika, miten sanoisin, hurja ja uuvuttava tapahtuma. Kun neljäs tai viides pentu syntyi, siirsin ensin syntyneet pahvilaatikkoon. Kun seuraavat syntyivät, Oma otti ne niskasta ja siirsi laatikkoon.

Parin päivän päästä pennut alkoivat kuolla. Omalla oli fading puppy tauti. Vain viisi jäivät henkiin. En viitsi kertoa niiden seikkailuista hiekkakasasta - sisään - sateeseen - hiekkakasaan - sisään. Olimme iloisia kun ne muuttivat. Mutta vieläkin mietin miten ne elivät, olivatko onnellisia koiria.

Nyt sitten tämä minun kirosanani: grisar också, jävla morrhoppor. Oma oli sitä mieltä että pentuja ruokitaan lihalla. Sitä haetaan sieltä missä sitä on. Siantuotantokylässä sitä on pelloissa. Oma kaivaa pieniä kuolleita possuja ja tuo kotiin. Emäntä suuttuu, grisar också, jävla morrhoppor. Oma on lempeä, ja suostuu siihen että pennuille syötetään kaupan jauhelihaa. Possut haudataan uudestaan.

Leonbergerin karva ei ole kovin pitkää, mutta siitä tulee käyttökelpoista lankaa. Kehräsin ja neulion takin. Kun olin pessyt sen ensimmäistä kertaa, levitin sen kuivimaan, ja ripustin sitten ulos muutaman t-paidan seuraksi ja menin töihin. Päivän aikana oli ukkossade, mutta kun tulin kotiin takki oli kuiva, mutta t-paidat märkiä. Peitinkarvat olivat ohjanneet sadepisarat pois takin pinnasta.

Finns det nåt nytt då?

Jag läser en reklambroschyr på 168 + 54 sidor. Sommarens böcker 2010, vuxen/barn & ungdom heter den. Här finns den svenska sommarutgivningen samlad. Alltså, här finns de förlag som har råd att annonsera, för det här är inte gratis. Det är Svensk bokhandel som ger ut luntan, som kommer i tre nummer per år. Sommarnumret är tunt. Vårens och höstens luntor är imponerande tjocka, 470-600 sidor.

Jag försöker hitta böcker om textil i sommarnumret. Jag hittar två stycken. Klassiska broderier av Jan Constantine, en samling med 25 broderier på 128 sidor. Lappglädje, 30 fina projekt i lappteknik av Rie Norum och Hilde Aanerud Krohg, 120 sidor. Så finns det några heminredningsböcker, som jag inte bryr mig om. En bok om decoupage, som kunde vara roligt om jag skulle hinna med det. En snickeribok. Jag tittar i Vårens nya böcker: mindre än tio textilböcker, ingenting att jubla över där heller.

Magert? Jo det tycker jag. Vi vet ju hur det är på engelska. En flod av böcker, hela tiden. Varför översätts de inte? Svaret är givet: det finns inte tillräckligt med köpare. Några böcker översätts, men det måste ju vara svårt att välja. Vad kan tänkas intressera oss som stickar, virkar, spinner på svenska? Hur många av oss är så intresserade att vi köper en bok, när det finns så mycket att ladda ner gratis? Hur många vill vänta tills boken är översatt, faktagranskad (förhoppningsvis), satt och tryckt, bunden, marknadsförd och distribuerad?

I barndelen hittar jag en glädjande nyhet: Mia Bengtsson ger ut Virka roliga amigurumis, en liten bok på 48 sidor. Den här köper jag! Den skall komma ut i juni, så jag lägger den på bevakning både i min och bibliotekets nätbutik. Jag har den första boken, Virka amigurumi. Den kommer på finska ganska snart med titeln Amigurumi. Jag har sett några andra böcker, men jag tycker inte att de små figurerna är så välgjorda och genomtänkta som Mia Bengtssons. En del är direkt slarvigt gjorda, klumpiga och fula, med stoppning som lyser igenom de glesa maskorna.

Det kommer ut en del verkligt bra textilböcker på finska. En del är översättningar, men många är inhemska. En av dem är Pitsikirja, en bok om spetsar av Rinna Saramäki. Det är en bok med historik, idéer, tips, mönster, en verkligt trevlig bok. Jag tror jag köper den, men först lånar jag den. Så här ser pärmen ut:

Jag väntar med iver på den här boken: Successful Lace Knitting av Donna Druchunas. Hennes böcker är välgjorda och informativa. Den nya boken handlar om Dorothy Read, som startade projektet Oomingmak i Alaska. Det projektet kan man läsa om i Donna Druchunas bok Arctic Lace, som också visar hur man gör egna spetsmönster.

När man inte kan spinna - When you can't spin

Man kan förstås tycka att det är ganska dumt att ha spinning som den stora passionen om man har dåliga vrister. Jag har bytt från spinnrock med en trampa till spinnrockar med två trampor. Det är ganska fiffigt, men det hjälper inte mot en akut inflammation i form av hälsporre

Jag har tittat reklam för elspinnrockar i flera år, men tyckt att de ser väldigt tråkiga ut. Så tipsade Caprifool om den här: Minispinner. Nu klickade det till! En sådan vill jag ha!

Det är dags att sälja den ena av mina spinnrockar. Det blir Kromski Symphonyn, som jag inte skulle kunna ta med mig när jag spinner för publik. Min fot blir bättre småningom, men den blir aldrig helt bra. Den har krånglat i 20 år. Men jag tror ju att jag fortfarande kommer att kunna spinna på trampspinnrock ibland.

You can of course think that having spinning to be the great passion of your life is rather silly if you have bad ankles. I changed from spinning wheels with one treadle to ones with two treadles. That's pretty handy, but it doesn't work when you have an acute inflammation, Plantar fasciitis.

I have looked at ads for electric spinning wheels for many years, but I thought they all look very square. Then Caprifool showed me this: Minispinner. I was caught! I want one of those!

I will sell one of my wheels, the Kromski Symphony. I can't take her on SIPs, so I'll keep the Sonata. My foot will never heal completely. It's been bad for 20 years, but as the bad periods come and go I think I will still be able to spin on a treadled wheel once in a while.

Pupu

"Missä pupu?" kysyn Kasperilta. Kasper katsoo ikkunasta. Siellähän se, pupu. Keskellä nurmikkoa, ihan liikkumatta. Sillä on karvanlähtö, vaaleaa karvaa roikkuu kuin rikkinäiset verhot sen kyljistä. Voi kun saisin nyppiä niitä talteen! Niistä tulisi ihanaa lankaa, pehmeää ja pörröistä. Nyt pupu kuulee jotakin. Sen korvat heilahtavat, yhtäkkiä se ponkaisee liikkeelle ja häviää tietä pitkin metsään. Sen valkoiset korvatäplät viestivät jotakin mitä en osaa tulkita. Se on metsäjänis, pitkäjalkainen ja solakka. Sillä on kaksi kaveria. Välillä kaikki kolme istuvat nurmikolla yhdessä. Ne ovat yllättävän rohkeita, eivät välitä meidän liikkeistä talon sisällä. Mutta kiinnihän niitä ei saa. Ei tule pupulankaa.

Nya ord, nytt väder - New words, new weather

TITTA på den lilla flickan som lär sig viktiga ord! Look at the little girl learning important words (Wollmeise and Noro)! Sara


The weather in April... I took the first picture yesterday, when spring changed into something not so nice. The other picture is taken today. Our tulips and daffodils got a blanket last night. Am I surprised? Has this ever happened before in April??

Aprilvädret är som det är. Först kollar jag på alla blommor som optimistiskt fixat gröna blad, sedan kollar jag på täcket de får. Fotot är taget genom ett fönster i mitt arbetsrum i går, då vädret inte var så roligt:

I dag försöker solen smälta den nya snön. Det var helt vitt på marken i morse. Så här är det ju varje år, så varför blir jag så överraskad och lite sur? Kan man göra något åt vädret? Bäst att ta en kopp kaffe till. Jag försöker hitta ett ljuvligt virkmönster till gardiner, nåt som går att virka medan jag läser. Tänk att det ska vara så svårt. Jag vill göra ett arbetsrum som inte liknar nåt jag tidigare haft i mitt liv. Gammelrosa ska det vara, med vita spetsgardiner. Så här ser det ut i dag där ute, vackert men blåsigt och kallt:

,

Crochet Hooks

My father was very particular about his tools and equipment. He kept his hammers, saws, screwdrivers and knives clean and in order. They had to be of good quality (not an easy thing in the '50s, after the war). He said you do more harm than good with a bad tool. I'm sure he was right. During the years he gave me some of his tools, a hammer, a small pen knife, a tong. I still use them, but not always for the purpose they where designed for. The tong is now in my kitchen drawer. It's very useful when I want to pick bones out of salmon :)

My textile tools have to be good, too. I have bought new knitting needles, spindles, spinning wheels and sewing machines during the years. Now I'm buying new crochet hooks. Plastic crochet hooks are not always fun to work with, but I love the wooden ones.

On Thursday this week the postman brought me five wooden KnitPro double hooks and one Trapper Joel stainless steel hook. What a day! I had to try them at once! Among my UFOs was a hat in Bosnian crochet, for which I was using a hook from my youth, a steel hook from Inox, 4.5 mm (UK/US 7). The hook is too rounded for Bosnian crochet, but will do if you have no other choice. I like to work Bosnian crochet with a pointy hook. The hat would be a good piece to try the new hooks at.

From left to right: steel hook from Inox, five wooden KnitPro, Joel's hook made from a spoon handle, steel hook from Inox, steel hook from JMRA, my grandmother's homemade metal hook.
The yarn is a variegated 2-ply spun at Kehräämö Musta Lammas in Finland. I like this yarn with it's deep, clear colors. Some years ago the mill started selling so much carded wool for felting, that they decided to stop spinning. The hat is from Kerstin Jönsson's book Smygmaskvirkning, a Swedish book about Bosnian crochet

I tested Joel's hook first, naturally :) I think Joel had Bosnian crochet in mind when he made it. It's very pointy, which is good when you work slip stitches. My first impression was that I really like this hook. I tried the casting technique, where you keep the yarn and the hook in the same hand and throw the yarn under the hook instead of picking it from one of the fingers on the other hand. It worked quite good, but when I tried picking, I soon found out that works even better for me. I'm right handed, and the hook is made for a right handed person. It's very smooth, so the only problem for me was that the pointy hook sometimes got trapped in the yarn. I will work looser stitches in my next project, because that will solve the problem. I'm very pleased with this hook. Thank you again, Joel!

I like the wooden KnitPro hooks. They are smooth and light, but they are not so good in Bosnian crochet because of the rounded hook. The idea of two hooks in one is handy. I know that quite a few persons with joint problems have been able to go on knitting and crocheting with the lighter wooden needles and hooks. Wood can not be used in fine hooks, so I still have all my small stainless steel hooks in my hook cloth. My smallest wooden hook is 3 mm, and my smallest needle 2 mm, both from KnitPro.

I also bought a hook at the local yarn shop, a 2 mm (UK 14, US B/1) steel hook made by Inox. It has a plastic handle for easier grip. I have small hands, so the hook was far too long for me. I took some masking tape and made the steel part a bit shorter. This is a good hook for all kinds of crochet, even if I have a suspicion my shortened steel part will be too short for bullion stitch. Is that a good reason to by another one? Is there such a thing as "too many crochet hooks"?

My answer is no. Every new yarn needs it's own hook. If you have only one 2 mm hook, it might be the right size for the yarn, but it still doesn't work because of the shape of the hook and the handle. Sometimes I try 3-4 hooks before I find the right one. That's why I won't throw away my old hooks when I buy new ones. I even keep the impossible hook I found in my grandmother's button box after she died in the late '60s. My father thought it was made during the war, probably by grandfather, as a means to keep grandmother calm at a time when every new day could bring a dreaded message from the front line. I have tried the hook a couple of times, but I find it to be a very bad hook. What has grandmother crocheted with this? I don't know. She was a very skillful lace crocheter, so most of her hooks where much, much smaller, size 0,5 to 1,5 mm. This hook might have been for wool rather than cotton yarn. And yes, my grandparents did get that message. My uncle died in battle. Did grandma keep the hook as a memory? She kept the buttons from my father's uniform in that box, too. My father survived the war, and lived the rest of his life as a pacifist.

Förebilder

När jag var en svår tonåring, tänkte jag en tanke som bet sig fast i mitt annars rätt flaxande minne: jag ska minnas hur det var att vara sådan jag nu är. Med det menade jag att jag skulle ha ett öppet sinne och inte döma eller håna, och jag skulle vara nyfiken på allt nytt, och jag skulle vara tolerant. Men åj så arg jag var på föräldrar, lärare och samhälle. Korkade var de. Riktigt korkade.

Det är himla längesedan jag lärde mig sticka, i ett kort perspektiv: några decennier. Så där femtiofem år sedan. I fyraårsåldern försökte jag sticka, men det var en traumatisk grej. Jag lär ha kastat stickningen så stickorna rök. Jag var ett hetsigt barn, och jag blev en omöjlig tonåring, och en arg ung kvinna. Numera är jag bara svår i största allmänhet om jag är på det humöret. Däremellan är jag idel honung. Men jag försöker vara öppen och nyfiken och tolerant och att inte håna. Jag försöker att inte kategorisera.

Nå. Stickandet. Det blev en självklar sak, en som jag klarar utan att egentligen tänka på eller ens titta på. I femtio år har jag stickat och läst samtidigt. Hur är det möjligt? Träning. Enkla mönster. Jag är inte ensam. Jag är inte ensam om att ha upptäckt att en stickning fungerar som en minnesbank: det jag läste medan jag stickade kommer tillbaka när jag tar upp stickningen nästa gång, fast det kan ha gått veckor sedan sist, och följaktligen många böcker. En eller två eller tre romaner i veckan är min takt, plus facklitteratur i bok- och tidskriftsform, plus forum och bloggar, och dagstidningar, reklam, vägskyltar, mjölkpaket, myslipaket, brev från myndigheter, räkningar, allt som består av bokstäver läser jag. Jag läser jättemycket. Riktigt mycket. Faktiskt himla mycket, om du inte redan är övertygad. Jag läser hela tiden. Och jag arbetar med litteratur och på internet, och jag skriver på jobbet: "skriv ner allt du vet, det får vara högst en A4a med dubbelt radavstånd och Ariel 12 punkter", sa min förra chef. Kommunal beredning kallas det där. Man gör det för att få budgetmedel.

Så börjar då alla dessa stickböcker dyka upp, för så där tio år sedan. Behöver jag dem? För det mesta, nej. En del, och ibland många, unga wannabe stickare är helt överväldigade av stickgurus och deras bloggar och böcker och workshops. Är jag imponerad? Inte egentligen. Jag försöker att inte rycka på axlarna, men jag gör det ändå ibland. Och så kommer en dag då jag kommer ihåg vad jag lovade som tonåring.

Då köper jag äntligen Debbie Stollers Stitch 'n Bitch. Och tänker att titeln borde ha VÄCKT mig, jag är dock ett barn uppvuxet med rock'n'roll, hippies och feminism. Jag var en riktig bitch. Slängde bhn, bredde på mängder av makeup och skulle vara en som inte stod i köket, fast jag älskade att stå i köket men inte som en kvinna utan som en riktig karl. Så allt som Debbie Stoller skriver om är ju riktigt bekant, och naturligtvis väcker hennes bok en hel del nostalgiska känslor och lite försynt "hur i helsicke kunde jag glömma vad jag lovade". "Vad har det blivit av mig".

Hennes text är ljuvligt bra. Hon skriver så bra. Det hon skriver uttrycker hela frustrationen och längtan att få forma saker av tråd som jag alltid har levt med, och som jag har gjort ända sedan jag plockade upp den där stickningen på nytt när jag var runt sju år. Frustration därför att det är så svårt, och så tantigt, och så ointellektuellt, och så bortkastat, och så onödigt, och så fördummande, och så förslavande. Jag minns inte allt som stickning kallats. Men det var alltså något man skulle göra i smyg, absolut inte erkänna att man sysslade med. Ordet "syssla" är vansinnigt förnedrande: vad sysslar du med? När det gäller kvinnor, handlar det om allt från att föda barn och ta hand om dem till att disputera. Jag vet inte om vandrarkängor är att syssla, men ser ni damen som vandrar fram med sjumilasteg med långkjolen fladdrande och stickningen i en projectbag hängande över axeln? Hon kan se ut så där i dag, men hon kan också sitta i färggrann volangkjol med piercat ansikte och högklackat på en betongsoffa i tunnelbanan. Hur hon än ser ut, så är hon målmedveten och självmedveten. Och det är ju det som vi ville på sjuttiotalet, men vi såg inte stickningen, för att inte tala om projectbagen. Vi gömde dem. På 80-talet plockade vi fram dem. Jag stickade en massa på tåget, jumper efter jumper i Angorina Lyx, mellan Åbo och Vasa och Vasa och Åbo, på väg från jobbet till seminarier och tillbaka till jobbet medan min gamla mamma tog hand om min son och våra hundar.

Jag stickar. Jag virkar. De senaste åren har jag spunnit, väldigt mycket. Att spinna är att hålla liv i mänskligheten. Spinning är det mest grundläggande av allt man kan ägna sig åt. Utan kläder byggs inga katedraler. Om man vill ta reda på livets mening, skall man spinna. Sedan kan man börja fundera på om det är genen eller guden eller ingentinget som styr. När man har kläder på sig, alltså. Medan man fryser har det där ingen betydelse.

Debbie Stoller är inte ensam stickguru i dessa tider, men hon är central. Därför får du nu ett foto av hennes pärmbild, som är mångtydig. Tyd den som du vill. Stickning är en meditativ grej, säger Stoller. När du läst Stoller, kan du med fördel läsa Elizabeth Zimmerman. Hon stickade på bönpallen när jag var ung. Från henne har vi fått ssk, slip slip knit, genialiskt. Det ryktas att hennes liv skall bli Hollywood film. Sedan kom Kaffe Fassett, och många fler.Visst är det uppmuntrande! Vi blir aldrig fullärda. Vi blir inte uttråkade.

Allt det här finns på notstället jag använder när jag läser och stickar eller virkar. Boken ovanför Stoller är Merete Mazzarellas "Resa med rabatt, om konsten att vara pensionär". Det är också en bok jag varmt rekommenderar för alla, oberoende av ålder

Trapper Joel's Hook

Trapper Joel sent me pictures of one of the beautiful crochet hooks he has made out of a spoon handle. Here is one of the pictures:

Flat hooks like this one have been used for Bosnian crochet, at least in Scandinavia. Sometimes they are made from silver spoons.  Silver is a wonderful metal, so I am now looking for an old silver spoon that Joel could transform into a crochet hook for me. If you want to buy one of Joel's hooks, you can contact Amy at The Yarn Stash in Minot, North Dakota. She is yarnfloozie on Ravelry, where you can find links to her shops on her profilepage. I bought one of the two Joel-hooks she had only yesterday :) Joel says it's difficult to find spoons to make hooks from.

You can read more about Trapper Joel in Carol Ventura's blog. If you already haven't read the interesting article about Bosnian crochet "From Carpet to Jourabs" that Carol links to in her post "History in Making", remember to read it! But for Joel, scroll down until you find him! Look at his amazing hats!

On Ravelry you find Joel as Trapper336. He is now working on hats in Bosnian crochet, look at his Ravelry Projects. Joel says he likes increases better than decreases, so he works from the top to the bottom. I understand why he does that, because in crochet increases often look better than decreases. I'm very taken by the fact that Joel is left handed, but learned to crochet with his right hand. I'm right handed. The last few weeks I have tried to learn how to crochet left handed, but it's NOT easy! In some amigurumis you  crochet backwords in a round without turning the piece.

Joel also mailed me copies of articles he had gotten from Mr. Larry Smith last year. One of the articles is "Old World Crochet", written by Priscilla Gibson-Roberts, and published in the summer issue of Spin Off 2001. I greatly admire her way of making both history and technique visual and easy to understand. If you have that magazine in your bookshelf, do look at it again, there are some great photos! Gibson-Roberts lists some of her resources at the end of her article. Among them are some very interesting publications, that I now have in my wish-list. I didn't subscribe to Spin Off that year, so I had not seen that article. I'm happy that Interweave is now publishing digital editions of back issues, as this is not the only year I thought I could survive without that magazine! There is a tutorial article in the same issue, written by John Yerkovich: "Old World Crochet Bags".

One of the articles was from a Swedish book I have read some 20 years ago, but did not try to find for my article about Bosnian crochet in western Finland: "Gamla textila tekniker i ull", written by another of my favorite authors on textile: Kerstin Gustafsson, a very skilled spinner and weaver. The book was published in 1988 by LT förlag. It's a fantastic resource when you want to get a first look at old techniques where wool is used. It's interesting to note that Kerstin Gustafsson did not know all the Swedish terms we now have for Bosnian crochet. When Kerstin published her book, there was almost no elder books in Swedish where Bosnian crochet was mentioned, and little was known about it at that time. The picture shows how you hold the flat hook:

It seems to me that this hook is made of bone or wood, but I can't say for sure. The picture has traveled around the world in different shapes a few times :) It shows a hat, that is crocheted from the brim up to the top. In Joel's Ravelry Projects you can see his version of this hat, crocheted in a beautiful coopworth yarn.

Intermezzo, lament: Oh, all the books and magazines I have seen and read during my 40 years as a librarian! And oh how many of them I should have bought when they were published and still available for a reasonable price!

 

Back to more of the interesting texts Joel sent me:

In a letter from Larry Smith to Joe, Larry writes that the flat hook has been used in "pjoning", which is one of the terms for Bosnian crochet in Norwegian and Danish. Larry Smith mentions that some people find it easier to use the flat hook than a standard hook in pjoning, and that is what I have found, too. You hold the hook inside your hand, like a knife, and cast the yarn with your hook hand the same way as in twined knitting (twoendknitting, Swedish tvåändsstickning). Once you get used to this technique, you find it very comfortable and natural for Bosnian crochet.

On copy was from a Norwegian book, "Strikke, hekle, binde" by Gjertrud Saglie, published in 1989 by Landbruksforlaget. In this excerpt I got more terms in Norwegian than I had before: krokbinding, påting, bosnisk hekling, gobelinhekling, mosaikkhekling. Here is a picture from that book, showing an old and a new hook:

Thank you, Joel! You sent me some interesting texts and pictures. I will add them to my library ( my private one, not the one where I work!)

Now I'm sitting here wishing that someone with much knowledge and skills would write a book about Bosnian crochet in English. There is a lot of information that could be put together: history, culture, fibers, yarns, hooks, a lot of pictures, and some patterns, too. A thick book printed on good paper, and in a bind that stands opening and reading over and over again.

Spinnare - Kehrääjä - A Spinner

Men - det där är MIN spinnstol, Miranda vännen.

Mutta - tuo on MINUN kehruutuolini, Miranda ystäväni.

But - that is MY spinning stool, Miranda my friend. What I said in Swedish and Finnish can't be translated very good into English: in both languages cats are said to "spin" when they "purr".

Miranda är tolv år gammal, och en formidabel jägare. Hon har tappat en hörntand, men det hindrar henne inte från att ta gigantiska vattensorkar och hämta hem dem åt oss. Ibland fäller hon rätt mycket hår, och då kan man spinna några meter garn, vilket jag gjorde i fjol. Jag kardade Mirandahåret med lite ull.

Miranda on kaksitoista vuotta vanha, ja vielä hurja metsästäjä. Se on pudottanut yhden kulmahampaan, mutta ottaa silta valtavia vesimyyriä, joita se ystävällisesti tuo meille. Joskus se pudottaa aika paljon karvoja, ja silloin voi kehrätä muutaman metrin lankaa, minkä myös tein viime vuonna. Karstasin lampaanvillaa sekaan.

Miranda is twelve years old, and still a formidable hunter. She has lost one canine, but that doesn't prevent her from taking gigantic water voles that she brings home to us. Sometimes she sheds pretty much hair, and then you can spin a few meters of yarn, which I did last year. I blended the Mirandahair with wool.

Det här gör man helst utomhus :) - Tämän teen mieluimmin ulkona :) - You preferable do this outdoors :)

Bosnian Crochet

Hillevi's wristdistaff for securing fibers while spindling. Bosnian crochet in the back loop. Handpainted yarn from Limmo-design. Spindle "Comet" by Tracy Eichheim at Woollydesigns. Fiber merino-silk from Das Wollschaf

This blogpost about Bosnian crochet is an English version that is not translated, but completely re-written for Englishspeaking readers, thank's to Carol Ventura (dear Carol, you are a capable teacher, getting people to do things they have not thought of doing just by asking in a friendly way ;) of my blogpost in Swedish earlier this year. I have photos in that post that are not published here, so when I refer to my Swedish blogpost, please look at this link: Smygmaskvirkning

First some clarifying information about where I live. I live in Finland, my mothertongue is Swedish. My second language is Finnish. Finland is a bilingual country, very similar to Canada. The Finnswedes have lived along the western and southern costs of Finland for hundreds of years. We have strong bonds to Sweden, stronger than to Eastern Finland. Our culture has much in common with Swedish culture in Sweden. We have our own Finnswede media, but we also watch Swedish television, read Swedish books and magazines, listen to Swedish radio, but, and this is where we are oh so Finnish: we cheer for the Finnish sportsmen :) What could say more about a people than that?

Bilingual surroundings can sometimes cause confusion, because when you speak two or three languages in your everyday life, you mix things up. You think you are using the proper words, but you might have invented them yourself, or use a word that doesn't exist or that means something you didn't have in mind. It happens all the time, and usually there is no harm done (even if me and my wonderful Finnish husband, who just brought me a cup of French coffee, have communication problems sometimes!)

And now to the matter of this blogpost. Bosnian crochet is a technique where you use only slip stitches. By crocheting through the back or front loop, and by adding color, you can crochet quite nice looking things. The technique is best suited for small garments like mittens, gloves, and hats. It might have developed from tambour work, a way of embroidery where you use a small hook to draw the yarn through the cloth.

I got hooked by this old way of working crochet, when I read an article about tapestry crochet in the local handicraft guild's magazine. The article was written in Swedish, and strictly speaking it was an abstract of a Finnish article published in the magazine "Kotiteollisuus" in 1988. The headline of the abstract confused me, because it read "Krokvirkning", a Swedish term for Bosnian crochet. The writer, who by the way is a very skilled woodworker, obviously translated the Finnish term "kirjovirkkaus" (=tapestry crochet) without checking the accurasy of the word. This made me want to know more about crochet terms. Tapestry crochet, by the way, is called "flerfärgsvirkning" and "pälsbältesvirkning" in Swedish. English translations would be "crochet with many colors" and "fur-belt-crochet". Huh! How much more do you need to get confused :)

I wanted to compare five related techniques, so I crocheted five purses with the same yarn, Novita 7-veljestä, and a pattern with 3+3 stitches and 4 rows. I will not go into details about the purses, because I think the photo tells a crocheter pretty much. A few things though: Bosnian crochet in the front loop looks very much like knitted purl stitches (purse 3). This confused Swedish textile people when they first started analyzing garments in the museums in the first decades of the 19th century. Bosnian crochet had fallen into oblivion almost everywhere, but luckily there were still people who knew the technique. In purse 3) you can also see a typical design in Bosnian crochet with two colors, the way the stitch divides the pattern. There are 3 stitches in each motif, believe it or not! The pattern also slants to the right, and this is something that is often used to create patterns in Bosnian crochet. You can see it in the photos of the cover of the Swedish book, and the glove in my Swedish blogpost.

The purses: 1) Bosnian crochet in the back and in the front loop 2) single crochet (double crochet in UK) in the back and in the front loop 3) Bosnian crochet in the back loop, two colors 4) single (double) crochet in both loops, tapestry crochet 5) single (double) crochet in the back loop, tapestry crochet. The Bosnian crochet was worked with my aluminum Bosnian crochet hook, and the single crochet with an Aero 3,5 mm (US E/4, UK 9). You can find a converter here: Garnstudio crochet converter

You can see the hooks I used in my Swedish blogpost. The flat aluminum and wooden hooks are of a type that was often used in Bosnian crochet at least in Scandinavia. The crochet hook is the Aero 3,5 mm I used in three of the purses. Hooks for Bosnian crochet were often made of old spoonhandles, sometimes silver, and with beautiful ornaments. I know at least one person who has made a hook in that way.

I very soon found that crochet terminology is not quite established, and that misunderstandings can spread very fast in blogs and the internet. I also found there is very little written in Finnish and Swedish about Bosnian crochet in the area I was interested in, the coastal area of Ostrobotnia (Swedish Österbotten, Finnish Pohjanmaa) in Finland.

As the guild's editor was interested in an article about Bosnian crochet, I started writing it. I added information about Bosnian crochet in Europe. Lis Paludan, the Danish textilehistory scientist who is especially learned in crochet, wrote her book "Haekling" about European crochet in the '80s. She has one chapter about Bosnian crochet in her book. The book was later translated into English, and published by Interweave Press under the name "Crochet, History and Technique". From what I read in other books, especially from Sweden, it seems that most of the texts goes back to Paludan. I could have found much more about this technique if I knew more languages, such as Bosnian.

Lis Paludan traveled through Europe in the '80s and looked at crocheted items in the museums. She found no crocheted pieces older than the late 18th century. Bosnian crochet seems to be older than other forms of crochet, and to be concentrated to the peripheral areas of Europe: Bosnia, Balkan, the Scandinavian countries, Scotland, the Baltic countries.

In the 19th century, and also in the 20th, Bosnian crochet was often crocheted very loosely, and then felted. That made strong, warm and soft garments. After I had finished my article, I learned from Caprifool in Sweden that his grandmother used very tight Bosnian crochet for workmittens. She felted and then brushed the finished mittens to be even stronger and durable. She and Caprifool used to have crochet competitions, sitting on their front porch crocheting away the fastest they could :) They used crochet hooks of the kind we are familiar with nowadays.

Hjördis Dahl, a textile scientist from Finland, wrote her thesis "Högsäng and klädbod" about textiles among Finnswedes. Hjördis Dahl mentions that Bosnian crochet has been used to some extent in the northern and southern parts of the Ostrobotnian coast. There is a photograph in her book showing a pair of very nicely crocheted white gloves. Marketta Luutonen, who is one of Finlands most highly learned and respected textile scientists, sent me two photos of Bosnian crochet in the Finnish National Museum in Helsinki. She was, by the way, the writer of the original article about tapestry crochet that was called Bosnian crochet in the abstract. She is in no way responsible for the misinterpretation. I used one of the pictures in my Swedish blogpost, here is the other one:

And that is about all I found. I asked people on a couple of Finnish Ravelry-forums for more, but nobody knew anything about history, even if a couple of crocheters were familiar with the technique.

Now, what about the word "krokvirkning" that confused me? Well, the terms for Bosnian crochet in Swedish are many. We call it smygmaskvirkning (=slip stitch crochet), gammelvirkning (=old crochet), påtning (I have no English word for this, but it's a technique used for making cords and for nålbindning aka nalbinding), gobelängvirkning (=gobelin/tapestry crochet), bosnisk virkning (=Bosnian crochet), and krokvirkning (=hook crochet). "Kärt barn har många namn", as we say in Swedish. A dear child has many names. The most common term right now is smygmaskvirkning.

The Scottish/English term shepherd's knitting for Bosnian crochet is also a bit confusing, as it is clearly a crochet technique. The term has been in use since the late 18th century. "Bosnian crochet" of course indicates the area where the technique has been widely spread.

This little excursion into the world of crochet terms taught me, besides my first rows of Bosnian crochet, that crochet terminology is far too big a field for an amateur to try to explore in a few weeks alongside all the other things in life that have to be done. But it was a fun place to visit. If some of my readers have more information, or want to correct mistakes or misunderstandings (there must be some, as I have no one who could read this through before publishing), I would be happy if you let me know. I would gladly return to the subject later.

Fjädergarn - Höyhenlanka - Featheryarn

Svenska först - Suomea alla - English below

Det här fjädergarnet  spann jag i en spinalong i den finska spinngruppen Suomalaiset kehrääjät på Ravelry. Titta i tråden Yhteiskehruu om du vill se fler fjädergarner.

Vi hade höns för många år sedan. Minken dödade dem en natt, alla utom en liten tupp. Jag brukade samla fjädrar och dun som hönorna och tupparna fällde. Jag har använt dem till allt möjligt, mest påskdekorationer. Nu tog jag fram de sista fjädrarna och spann in dem i ett tvåtrådigt, turkosblått garn. Jag tvinnade på min största slända, som jag fått av min vän Kris. Hennes pappa har gjort sländan. Den har löstagbar trissa och fyrkantigt skaft. Det går bra att sätta igång den med fötterna.

Det kom några påskhäxor i år också :) De ser lite annorlunda ut än tidigare år, bl.a. har de fått en spetsig svart hatt. Jag undrar varför? Jo, jag vet, det var en retorisk fråga. Jag gillar också Harry Potter. Det var bara pojkhäxor i år, vilket förstås beror på att byns flickor har blivit äldre och inte vill gå runt och tigga godis mera. Titta på det härliga lila håret!


Kehräsin höyhenlangan suomalaisessa yhteiskehruussa Ravelryssä. Voitte ihan hyvin liittyä mukaan vielä, koska lankaa ei tarvitse kehrätä montaa metriä. Ryhmän nimi on Suomalaiset kehrääjät, ketjun nimi Yhteiskehruu.

Monta vuotta sitten meillä oli kanoja ja kukkoja. Minkki tappoi kaikki paitsi yhden pienen kukon yhtenä yönä. Tapasin kerätä kukkojen ja kanojen pudonneita höyheniä ja untuvia. Käytin niitä kaikenlaiseen askarteluun, enimmäkseen pääsiäiskoristeisiin. Viikko sitten hain viimeiset höyhenet kaapista ja kehräsin ne turkoosi-siniseen lankaa. Kertasin suurimmalla värtinälläni, jonka sain ystävältäni Krisiltä. Värttinä on hänen isänsä tekemä. Siinä on irroitettava kehrä, ja neliskulmainen varsi. Sitä on helppo käynnistää jalkaterien välissä.

 Tänäkin vuonna tuli muutama trulli :) Trullit ovat vähän muuttuneet viime vuosina, mm heillä on mustat, suipot hatut. Mistähän tämä johtuu? No, se oli retorinen kysymys. Minäkin pidän Harry Potterista. Tänä vuonna kaikki trullit olivat poikia, mikä kyllä johtuu siitä että kylän tytöt ovat liian vanhoja kerjätäkseen karkkeja. Katsokaa ihanaa lilanväristä tukkaa!

I spun this featheryarn in a spinalong in the Finnish spinner's group on Ravelry. Some spinners are still spinning their featheryarn, but if you would like to look at pictures, go to the group Suomalaiset kehrääjät and look for the thread Yhteiskehruu. Go to the posts from the last few days.

Many years ago we had hens and cocks. A mink killed them one night, only one small cock survived. I used to collect the feathers and downs that the hens and cocks dropped. I used them in all sorts of decorations, mostly for Easter. A week ago I took the last feathers from the closet and spun them into a turquoise-blue yarn, that I plied on my biggest spindle. I got the spindle from my friend Kris, who's father made it. It has a whorl you can take off, and a square shaft. It's easy to start between your feet.

We were visited by a few "Easter witches" again this year. Their dresses have changed these last few years. One new thing is the black, pointed hat. I wonder why? Ok, that's a retoric question. I like Harry Potter, too. The witches were all boys this year, because the girls have grown up and don't want to wander around the village begging for goodies anymore. Look at the wonderful lilac hair in the photo above!