torsdag 17 juni 2010

Miranda i lådan

Får jag presentera Miranda. Hon älskar små lådor. Finns det en tom pytteliten låda i huset så ockuperar hon den omedelbart. Ett tag sov hon i den lilla blå plastlådan. Där hade jag hade glömt svart ull, som hon fick småningom ihop filt av. När hon var mycket liten var en favoritsysselsättning att hänga i vår leonbergers svans. Där klängde hon sig fast medan Oma långsamt och försiktigt svängde svansen av och an. När hon var ännu mindre fick hunden portförbud från kattfamiljens skåp, eftersom hon jämt var dyngblöt av allt ömt slickande den stora hunden utsatte henne och kattsyskonen för. Ibland slank de in i munnen av misstag, och då stod alltid Oma och funderade ett långt ögonblick innan hon öppnade munnen och lade tillbaka dem i skåpet.

Miranda är en iakttagare. När vi är utomhus sitter hon ofta bredvid en husvägg och tittar på oss. Men hon är också en fruktansvärd jägare. Jag önskar att hon skulle hålla sig till sork, men det gör hon ju inte. Hon tar allt som går att äta.
Det är tur att hon sover för det mesta. Här har hon lagt sig tätt intill sin mor NeferNeferNefer.
Det går att spinna garn av hennes hår, men jag skulle nog inte använda det i sockor :) I en mössa går det däremot utmärkt. Här har jag kardat ihop hennes hår med brun ull och tvinnat med en vit tråd.
Är det här som kallas "spinning out of the box"?