Llamagarn - Llama yarn

Jag har en liten hög llamafibrer, som jag fick av min vän Kris. De är från Domino, som Kris beskriver så här: ... "han var en fin gåva från en kär vän till mig, Myra Freeman, när hon skingrade sin flock pga försämrad hälsa. Hon skrev en otrolig bok för att hjälpa llama- och alpackaägare att sköta sina djur i varma klimat. Folk citerar fortfarande ur den boken! Han har alltid varit en sötnos, producerar givmilt fibrer som är i alpacka-änden vad diametern beträffar, fast han INTE har alpacka i stamtavlan. Man kan oftast hitta honom vid hökrubban, där han hoppas få lite grönsaker - morötter och russin är hans favoriter, fast han har accepterat äppel, smakat på en apelsinklyfta, och han älskar selleribottnar!" Hm, vem gör inte det, säger jag :)

Llamahår är inte alltid så lätta att spinna, fast det naturligtvis finns olika kvaliteter, en del lättare, en del svårare att spinna. Jag ville bevara färgerna, och därför spinner jag direkt från totten utan att karda eller kamma. Jag spinner alltid tottar från den klippta änden.

Sådana här fibrer försöker jag inte spinna till ett jämnt och slätt garn. Det får se halvslarvigt ut, raggigt som en llama. Men det ska vara tillräckligt tunt för att se bra ut i mössan jag planerar. Därför spinner jag på slända, som är ett redskap jag gärna använder när det krävs precision. Jag spinner med mera snodd än jag annars skulle göra eftersom jag vill att den korta bottenullen skall hållas kvar i garnet. Jag använder en favoritslända, en mini Bosworth som nästan är för snabb för fibrerna.

I have a small heap of llama fibers I got from my friend Kris. They are from Domino, whom Kris describes like this: ..."he was the great gift from a dear friend of mine, Myra Freeman,when she was dispersing her herd due to ill health. She was the author of an incredible book on helping llama and alpaca owners make sure their charges are comfortable in hot weather. That book is still quoted today! He's always been a sweetie, and produces bounteous amounts of fiber that runs in the "alpaca" range of micron count, despite having NO alpaca in his background. He's usually found hanging around the hay feeder, hoping for a handout of some veggies--carrots and raisins are his favorites, however he's accepted apples, sampled an orange slice, and loves celery bottoms!" Hm, who doesn't, says I :)

Llama hair is not always easy to spin, even if there of course are different qualities, some easier, some more difficult to spin. I wanted to preserve the colors, so I'm spinning the locks without carding or combing. I always spin locks from the cut end.

I don't try to spin fibers like these even and smooth. The yarn may well look a bit untidy, shaggy like a llama. But it has to be thin enough for the hat I'm planning. That's why I use a spindle, a tool I often use when precision is needed. I have to put in more twist than I otherwise would do because of the short undercoat. I want the soft warm hairs to stay in the yarn and not shed when I wash it. I use one of my favorite spindles, a mini Bosworth that is almost to speedy for the fibers.

Snö - Snow

Snön var välkommen, det blev så ljust, fast det kommer förstås inte att vara bra ljus för fotografering på många månader.Det här är Finlands Vita Ros, Midsommarros, Juhannusruusu.
The snow was welcome, it became so light, even if there won't be good light for photos for many months. This is The White Rose of Finland, Midsummer's Rose, Juhannusruusu.

Oxarv är blek i november. Hon är en gammal svensk pelargonsort som jag tycker väldigt mycket om.
Oxarv is an old Swedish pelargonium I like very much. She is pale in November.

Violerna ser djupfrysta ut, men de är tuffa. Vi får se hur det gick när snön smälter, för det gör den nog. Vi brukar inte få vintersnö förrän runt jul.
The violets look frozen, but they are tough. We'll see if they survived when the snow has melted. It will melt. We usually get the winter snow around Christmas.

Det här är kinesisk kärleksört (Hylotelephium spectabile), en blomma jag fick av en kund på jobbet för många år sedan. Jag tar skott och planterar överallt i trädgården. Nu har den fått rönnbär som dekoration.
This is Hylotelephium spectabile, a plant I got from a customer at my work many years ago. This one's got rowan berries as a decoration. I take sprouts and plant them everywhere in the garden. It has many names in English, but I like the Swedish "kärleksört" and Finnish "rakkausyrtti", both mean "the flower of love".

Dalmatinern, husse och mammuten - The Dalmatian, His Master, and the Mammoth

När man går till marketen för att köpa lite älgkött till middag kan man om man har tur få se en dalmatiner under en mammut. Där sitter han för att husse ska kunna föreviga den trevliga synen.

When you go to the supermarket to buy some moose meat for dinner, you might see a dalmatian under a mammoth. He is sitting there so his owner can take a photo of the nice sight.

British Sheep and Wool

A new book about sheep and wool is a happy event: British Sheep and Wool

Paying for it is a bit laborious right now, but The British Wool Marketing Board is working on getting PayPal, so if you're not in a hurry it will be easier later.

Bybutiken

Det finns en bybutik mitt ute i ingenstans som blivit ett begrepp. Den finns i södra Österbotten i en by med ca 500 invånare. Det finns ett sextiotal affärsföretag runt varuhuset Kyläkauppa, som direkt översatt faktiskt betyder Bybutiken. Bybutiken har egen gratistidning som sprids i en stor del av landet, eget tv-program, den ordnar jättelika pilkfisketävlingar, rockkonserter, traktor-, bil-, hund- och kattutställningar... idéerna tycks aldrig ta slut för handelsmannen Vesa Keskinen och hans team.

När min man och jag var där första gången någon gång på 90-talet tyckte vi det var ett hemskt ställe. Trångt, smutsigt, fullt med bedrövliga klädtrasor i högar. Men mycket har hänt sedan dess. Nu finns där ett jättelikt nytt varuhus. Det är välordnat och välförsett. Det finns rätt gott om plats mellan hyllorna trots den stora mängden besökare. Parkeringen är flera hektar stor, som man kan se på bilden överst. Det står faktiskt tusentals bilar där, men de syns inte pga den enorma storleken. Det finns ett hotell, husvagnsparkering, hamburgerställen, kaféer, restaurang. Matbutiken är ren och ljus. På sommaren finns det en trädgårdsbutik med allt från plantor och jord till möbler och maskiner.

Men ändå, varför ge sig iväg ända dit? Det är ca 150 km till bybutiken från oss. Vi åker inte ofta dit, vartannat år ungefär. I går tyckte jag det var dags, och min man var genast med på noterna. Vädret var mörkt, regnigt, blåsigt, helt enkelt skitdystert. Bra dag att ligga ute längs vägarna, åka genom skogarna, med just ingenting att titta på utom älgjägarnas bilar längs vägkanterna. Sticka sockor.

Bybutiken var märkligare än någonsin med alla sina excesser i dålig smak. Rosa fasadkuliss i nåt slags romantisk slottsimitation markerar hotellet och matbutiken, som har stora pelare i skickligt utförd marmorådring inomhus. I handelsmannens trädgård finns mängder av jättelika vita enhörningar som står på bakbenen, och mera imiterade marmorpelare som bara står där som nåt slags ruiner. Det är så hemskt att det blir roligt. Själva lådan, alltså varuhuset, har man inte försökt dölja på något vis. Den ser ut som ett lagerutrymme. I ena änden sticker litet av ett traditionellt rödmyllat österbottenhus i stock ut en försynt gavel. I andra änden, någon halvkilometer bort, finns den rosa slottskulissen.

Visst hade vi roligt. Vi hittade en högtryckstvätt som varuhuset på sitt typiska manér sålde billigt. Man köper in ett hundratal exemplar av något som lockar folk att ge sig iväg till bybutiken. Sedan betalar vi kunder gladeligen vanliga priser för resten vi plockar åt oss under vandringen, för det är klart att också något man inte tänkt sig hamnar i den jättelika kundvagnen. Vi vet att vi blir lurade, men det är ju en del av showen. Vi tittar på folk, förundrar oss över alla smaklösheterna bland det som bjuds ut och gläder oss åt fynd. Det finns också väldigt bra varor, t.ex. finsk design.

I går sålde tygavdelningen bl.a. bra möbeltyger för fem euro metern. Vi fick ett nytt överkast till gästsängen (jo jag ska väl sy ett par sömmar först). Garnavdelningen är det bara till namnet, den är väldigt liten, sålde det klassiska finska stövelsocksgarnet Sju bröder riktigt ordentligt billigt, så jag plockade åt mig några nystan. Marimekko hade en låda med stuvbitar, så jag fick med mig en meter vackert tyg som skall bli present åt någon (jag ska sy ett par sömmar till...) I Taitoshop hittade jag mera sockgarn, Sandnes Sisu i en trevlig röd färg.

Det var fullt med barnfamiljer överallt. Barnen var för det mesta på väldigt gott humör, men i hamburgerkön hörde jag en trött mamma med allvarligt och bekymrat tonfall fråga pappan om det inte vore bättre att åka hem och koka gröt eftersom de tre barnen inte kunde hållas samlade och vara lite tystare. En stund senare satt de alla lugna och sansade vid ett bord och mumsade hamburgare :) En liten kille med glada ögon stod mitt i stråket utanför matbutiken och skrattade åt sin pappa, som försökte få ungen att komma fram för att bli upplyft i famnen. I kaféet satt fyra barn och undersökte sina inköp, som vi inte kom underfund med vad det var. Senaste samlarvurmen kanske? Smörgåsarna var riktiga: surt rågbröd med lax och ägg. Senare åt vi riktigt god ugnspotatis med lax åt mig (igen!) och skinka åt mannen.

Handelsmannens hus finns på andra sidan en liten å, bara ett par hundra meter från butiksladan.

God Jul allesammans! Tomten är iklädd Jussitröjan, den som mer än mycket annat symboliserar den österbottniska finskspråkiga mannen. Han står här och vickar på höfterna i takt till julmusiken, som ännu inte är särskild högljudd eller påträngande. Handleden har visst råkat ut för någon olycka.