fredag 30 oktober 2009

Farmor, Grandma

English below




Min farmor var en skapande människa. Hennes brinnande intresse under 1950- och 60-talen var porslinsmåleri. Hon blev en skicklig blomstermålare. Hon älskade också textil. Hon var en passionerad virkare. Hennes bostad var full av virkad spets, i finaste garn och minsta virknålen. Hon lärde mig virka spets. När hon dog ärvde jag hennes virknålar och knapplåda. På fotot ser man några av mina och farmors virknålar. Den grova till höger är en krigstida aluminiumnål, troligen hemgjord, som fanns i farmors knapplåda. Jag minns inte att jag någonsin såg henne sticka. Men hon hade kvar sin spinnrock som prydnadsföremål.




När farmor var mycket ung vävde hon ett fälltäcke, plockatäcke kallas de här hos oss. Täcket användes i släden ovanpå fårfällen under kyrkfärderna på vintern. Farmor använde sitt täcke på sängen under min barndom och tonårstid. Det syns, sängens hörn har slitit på vävnaden. På täcket finns hennes initialer och årtalet då hon vävde det. Fyra år senare föddes min pappa, och då hade farmor ett annat efternamn. Täcket är vävt på en smal vävstol i två stycken och hopsytt i mitten. Hon har trampat väldigt exakt, de två delarna skiljer sig inte i längd. Min syster räddade täcket efter farmors död, och gav det åt mig och min man som bröllopsgåva.

I något skede av sitt liv vävde farmor handdukar av lin hon själv sått, skördat och berett och sedan spunnit. De handdukar jag har kvar är numera minnessaker, jag använder dem inte utom som bakgrund till foton. Linet är skört och tål inte många tvättar till.




English: My grandmother was a creative person. She painted porcelain in the 50's and 60's, and became a skilful flowerpainter. But she also loved textiles. She was a passionate crocheter. Her apartment was full of lace, crocheted in fine yarns with the smallest needle. On the photo you can see some of Grandma's and my needles. The one to the right is a wartime aluminumneedle, homemade. It was found in Grandma's buttonbox. When she died, I inherited her crochetneedles and her buttonbox. She tought me how to crochet lace, but I don't remember I ever saw her knit. She kept her spinningwheel as a decoration.

She was also a skilful weaver. The cover with her initials and the date when she wove it was at first used in the sledge over sheepskins in winter, when going to church. Four years after she wove the cover my dad was born, and my Grandma's family name had changed. She wove it on a narrow loom in two pieces that she sew together. The second piece is exactly as long as the first, she has counted her treadling very well. Later Grandma used it to cover her bed in daytime. You can see where the corners of the bed have worn out the fabric. That cover was part of my childhood and youth. My sister saved it from being thrown away when Grandma died, and gave it to me and my husband when we got married. Grandma also wove towels from flax she grew, prepared and spun herself. They are very fragile now, I don't use mine any more except as background for photos.