Visar inlägg med etikett tapestry crochet. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett tapestry crochet. Visa alla inlägg
tisdag 24 maj 2011
Bear poop among the dandelions?
This is our "lawn". The black things are not bear poop. It's Black Welsh Mountain yarn, 528 grams, 1080 meters handspun for a sweater. But I need moore, so I'm very happy Woolfest !!!!! is only four weeks and two days from now! Woolfest
I made a purse for my phone because I keep mislaying it among all the things a normal woman's handbag is supposed to store for sudden needs. The purse has a closet for all the things a normal phone needs nowadays.
söndag 3 januari 2010
En mössa, a cap, myssy
Svenska, English below, Suomea alla
Jag är mycket förtjust i den här flerfärgsvirkade lilla mössan, som finns på museet Myrbergsgården i Vörå. Den är virkad i rött och mörkgrönt yllegarn. Den är påbörjad mitt bak, i rundeln, virkad runt, och sedan har sidorna virkats.
Titta på det fina mönstret i rundeln: det är osymmetriskt. Möjligen kunde virkerskan inte räkna, eller så tyckte hon att det gjorde det samma om det var jämnt antal maskor. Men det är just den här lilla detaljen som gör mig så glad! Det ger mönstret dynamik och fångar ögat, för det utöver det exakta och förutsägbara som är så vanligt nu när nästan alla kläder görs av maskiner.
Sådana mössor användes av barn och kvinnor i Vörå under början av 1900-talet. En del gamla kvinnor bar den ännu på 60-talet under vintern. Barnens mössor var färggranna och fint virkade. Kvinnornas kunde också vara det, men helt enkla enfärgade virkade eller stickade små hättor förekom också. Den vuxna kvinnan täckte ofta sin mössa med en duk när hon gick ut, särskilt om hon gick utanför den egna gården. Mössan har blivit naggad i kanterna av mal, och sedan lagats med en enkel stoppsöm.
I'm very fond of this small tapestrycrocheted cap, that you can see at the museum Myrbergsgården in Vörå in Western Finland. It's crocheted in red and dark green woolyarn. The cap is cast on in the middle of the circle at the back, crocheted in rounds, and then the sides are crocheted. Look at the fine pattern in the circle: it's not symmetrical. I think the crocheter couldn't count, or then she thought it didn't matter. It's that small detail that makes me so happy! It makes the pattern interesting and dynamic, something beyond the very exact and predictable that is so common in our days when most clothes are made by machines.
These caps were made for children and women in Vörå at the beginning of the 20th century. The children's caps were richly colored and finely made, but also the women's caps could be colored. Women also used knitted or crocheted small caps in one color only. They wore a scarf over the cap when they went outdoors, especially if they went to the village. Some old women still used a cap under their scarf in the '60s. The cap has been eaten at by moths, and it has been mended with a simple sockdarning.
Olen hyvin ihastunut tähän pieneen kirjovirkattuun myssyyn, joka löytyy Myrbergsgårdenin museosta Vöyrillä. Se on virkattu punaisesta ja tummanvihreästä villalangasta. Myssy on aloitettu keskeltä takaa ympyrällä, ja sitten jatkettu sivuilla. Katso ympyrän kuviota: se on epäsäännöllinen. Luulen että virkkaaja ei ole osanut laskea, tai sitten hän ei ole katsonut laskemista tarpeelliseksi. Juuri tämä yksityskohta viehättää minua paljon! Se antaa kuviolle jännitettä ja tekee siitä mielenkiintoisen eri tavalla kuin meidän ajan koneella tehdyt, helposti ennustettavat kuviot tekevät.
Tällaisia myssyjä virkattiin lapsille ja naisille Vöyrillä 1900-luvun alussa. Lasten myssyt olivat värikkäitä ja huolellisesti tehtyjä. Myös naisten myssyt saattoivat olla värikkäitä, mutta myös yksivärisiä neulottuja ja virkattuja pieniä myssyjä käytettiin. Naiset peittivät myssyn huivilla ulkona, varsinkin jos he poistuivat omalta pihaltaan. Jotkut vanhat naiset käyttivät myssyä huivinsa alla talvella vielä 60-luvulla. Koit ovat maistelleet myssyä, ja sitä on parsittu samalla tavalla kuin sukkaa.
Myrbergsgårdens loft - The loft at Myrbergsgården -Myrbergsgårdenin luhti
fredag 4 december 2009
Flerfärgsvirkning, tapestry crochet
Hör ni, nu har jag blivit berömd! Titta på Carol Venturas blogg!
Hello everybody, I'm famous now! Take a look at Carol Ventura's blog!
Hello everybody, I'm famous now! Take a look at Carol Ventura's blog!
söndag 8 november 2009
Sine filo, non dies unum
English below
Det finns en stor mängd latinska sentenser att ta till när man känner för det. "Inte en dag utan tråd" kännetecknar mitt liv ända sedan barndomen. Men vad heter det på latin? Grammatiken är knepig med alla kasus och genus och annat elände. Jag läste latin i gymnasiet och har glömt nästan allt.
Tacka vet jag Ravelry! Det finns hur många forum som helst där man kan fråga. Jag valde ett av de spinnforum jag läser. Förslagen började droppa in, och efter några dagars funderingar valde jag Sine filo, non dies unum. Det förslaget kom från en latinlärare i Chicago. Jag gillar rytmen och beslutsamheten i meningen
Den meningen virkade jag in i en liten påse för min röda bosworthslända Precious. Påsen rymmer också lite fibrer. Som stomme använde jag en garnkon, som jag förlängde med wellpapp och maskeringstejp. Flerfärgsvirkning är roligt, och att virka bokstäver är extra roligt. Jag använder bokstäver från korsstygnsbroderi i virkade och stickade arbeten. Broderibokstäver är nästan alltid tänkta för monogram och inte för löpande text. I virkning ändrar bokstäverna form, och det är ibland svårt att få dem bra placerade i förhållande till varandra. Grotesker (jämntjocka typsnitt) passar bra om man vill att texten skall vara läslig på lite längre avstånd.
Först ska man förstås räkna efter hur många maskor man har på varvet. Jag hade ca 80. På höjden tänkte jag mig 6-7 varv och ett par varv före och efter texten. Jag gjorde en Exceltabell med kolumnbredd 2,42, höjden fick vara standard. Sedan märkte jag kolumn 40 med annan färg för att kunna se när jag gjort halva varvet. Det ger mig en uppfattning om hur texten kommer att se ut. Min text behövde två rader. Jag gjorde anfangen större och placerade ut texten så att det såg balanserat ut. Jag ritade bokstäverna genom att fylla cellerna med de färger jag tänkt virka.
Carol Ventura har gjort ett bra underlag för flerfärgsvirkning, där man kan rita sitt mönster och genast se hur det blir i virkad form. Rutpapperet finns i hennes bok "More Tapestry Crochet". Det är mycket användbart om man gör svåra mönster.
Det är inte så noga om mönstret går jämnt ut i virkad påse. Man kan virka in en liten figur i slutet av varvet om det inte går jämnt ut. Konen som jag använde som stomme krävde ökningar med tre maskor vartannat varv. Om jag inte ville öka inne i ett mönster, ökade jag lite mera i de föregående varven.
Sist gjorde jag en pärlkant, sydde ett foder, och började fundera på hur påsen ska stängas. En dragsko verkade enklast. Sedan fick Precious krypa in i sitt nya hem.
There is a proverb for everything in Latin whenever you need one. "Not one day without a thread" describes me very well, but how do I say it in Latin? Ravelry is good for many reasons, one, and not the smallest, is that you can get answers to most questions you want to ask. A spinner's forum was the place, I thought, and right I was. I got several suggestions. The one I choose came from a Latin teacher in Chicago: Sine filo, non dies unum. I like the rhythm and determination.
That sentence I crocheted into a purse for my red Bossie Precious. There is also room for fiber in it. I used a prolonged yarncone as body. Tapestry crochet is fun, and letters are even more fun. I use letters for cross stitch embroidery in my knitted and crocheted garments. These letters are most often designed for monograms and thus not always easy to read. I wanted simple grotesque letters for the purse, because they are easy to read even if you stand some meters away.
Well, first you have to count your stitches. I had about 88 in the round, and the letters were planned to be 6-7 rounds high. I started to sketch in Excel, using colors close to my yarns. Carol Ventura has a great graph paper in her book "More Tapestry Crochet", but I didn't have it with me that day. I soon saw I had to crochet the text i two lines. I spread out the text to look balanced and started to crochet. It was GREAT fun!
I beadcrocheted the rim, sew an inner lining, started thinking about how to close the purse. A casing was easiest to make. And Precious could go to bed in it's new home!
Det finns en stor mängd latinska sentenser att ta till när man känner för det. "Inte en dag utan tråd" kännetecknar mitt liv ända sedan barndomen. Men vad heter det på latin? Grammatiken är knepig med alla kasus och genus och annat elände. Jag läste latin i gymnasiet och har glömt nästan allt.
Tacka vet jag Ravelry! Det finns hur många forum som helst där man kan fråga. Jag valde ett av de spinnforum jag läser. Förslagen började droppa in, och efter några dagars funderingar valde jag Sine filo, non dies unum. Det förslaget kom från en latinlärare i Chicago. Jag gillar rytmen och beslutsamheten i meningen
Den meningen virkade jag in i en liten påse för min röda bosworthslända Precious. Påsen rymmer också lite fibrer. Som stomme använde jag en garnkon, som jag förlängde med wellpapp och maskeringstejp. Flerfärgsvirkning är roligt, och att virka bokstäver är extra roligt. Jag använder bokstäver från korsstygnsbroderi i virkade och stickade arbeten. Broderibokstäver är nästan alltid tänkta för monogram och inte för löpande text. I virkning ändrar bokstäverna form, och det är ibland svårt att få dem bra placerade i förhållande till varandra. Grotesker (jämntjocka typsnitt) passar bra om man vill att texten skall vara läslig på lite längre avstånd.
Först ska man förstås räkna efter hur många maskor man har på varvet. Jag hade ca 80. På höjden tänkte jag mig 6-7 varv och ett par varv före och efter texten. Jag gjorde en Exceltabell med kolumnbredd 2,42, höjden fick vara standard. Sedan märkte jag kolumn 40 med annan färg för att kunna se när jag gjort halva varvet. Det ger mig en uppfattning om hur texten kommer att se ut. Min text behövde två rader. Jag gjorde anfangen större och placerade ut texten så att det såg balanserat ut. Jag ritade bokstäverna genom att fylla cellerna med de färger jag tänkt virka.
Carol Ventura har gjort ett bra underlag för flerfärgsvirkning, där man kan rita sitt mönster och genast se hur det blir i virkad form. Rutpapperet finns i hennes bok "More Tapestry Crochet". Det är mycket användbart om man gör svåra mönster.
Det är inte så noga om mönstret går jämnt ut i virkad påse. Man kan virka in en liten figur i slutet av varvet om det inte går jämnt ut. Konen som jag använde som stomme krävde ökningar med tre maskor vartannat varv. Om jag inte ville öka inne i ett mönster, ökade jag lite mera i de föregående varven.
Sist gjorde jag en pärlkant, sydde ett foder, och började fundera på hur påsen ska stängas. En dragsko verkade enklast. Sedan fick Precious krypa in i sitt nya hem.
There is a proverb for everything in Latin whenever you need one. "Not one day without a thread" describes me very well, but how do I say it in Latin? Ravelry is good for many reasons, one, and not the smallest, is that you can get answers to most questions you want to ask. A spinner's forum was the place, I thought, and right I was. I got several suggestions. The one I choose came from a Latin teacher in Chicago: Sine filo, non dies unum. I like the rhythm and determination.
That sentence I crocheted into a purse for my red Bossie Precious. There is also room for fiber in it. I used a prolonged yarncone as body. Tapestry crochet is fun, and letters are even more fun. I use letters for cross stitch embroidery in my knitted and crocheted garments. These letters are most often designed for monograms and thus not always easy to read. I wanted simple grotesque letters for the purse, because they are easy to read even if you stand some meters away.
Well, first you have to count your stitches. I had about 88 in the round, and the letters were planned to be 6-7 rounds high. I started to sketch in Excel, using colors close to my yarns. Carol Ventura has a great graph paper in her book "More Tapestry Crochet", but I didn't have it with me that day. I soon saw I had to crochet the text i two lines. I spread out the text to look balanced and started to crochet. It was GREAT fun!
I beadcrocheted the rim, sew an inner lining, started thinking about how to close the purse. A casing was easiest to make. And Precious could go to bed in it's new home!
tisdag 3 november 2009
Flerfärgsvirkning, tapestry crochet
English below
Jag vet inte när jag började virka med flera färger. Det ansågs som vulgärt att virka spetsar i andra färger än vitt, men i ullgarn fick man breda ut sig. På 70-talet virkade vi friform, som nu har kommit tillbaka och utvecklats till textilkonst.
Men flerfärgsvirkning, tja, jag tror att det var Korsnäströjan som öppnade mina ögon för tekniken. På 80-talet gick jag en kurs för Marketta Luutonen och lärde mig konstruera, virka och sticka den vackra tröjan. Jag gjorde en tröja som jag använde ganska länge. Senare ändrade jag den till en kofta. Jaha, och ännu senare blev den för liten av någon orsak... Marketta har skrivit flera böcker om tröjan.
Korsnäströjan görs i ett enda stycke. Man virkar och stickar runt, sedan ska ärm- och halshål klippas upp. Det var första gången jag gjorde det, och det var pirrigt att börja klippa!
I Korsnäs virkar man flerfärg med nedtag i bakre maskbågen, och så gjorde jag i många år trots att jag någon gång testade nedtag i båda maskbågarna i andra arbeten. Det var först år 2005 som Carol Ventura (länk till vänster) öppnade mina ögon för den virktekniken. Då var det virksymposium i Vasa, med deltagare från flera länder. Det blir mera om det i ett senare inlägg.
English: I don't know when I started to tapestry crochet, but I think it was when I attended Marketta Luutonen's workshop in how to design, crochet and knit the Korsnassweater in the 80's. I used the sweater for a long time, and later I changed it into a cardigan. But, for some reasons, it suddenly was too small for me... Marketta has written several books about the sweater, in Finnish and Swedish, some of them with an English abstract.
The sweater is made in one piece in rounds, and then you cut holes for sleeves and neckline. That was a nervous bit!
The tapestry crochet technique in Ostrobotnia has commonly been to crochet into the back loop, and even if I had tested both loops a few times in other works, it was only in 2005 that Carol Ventura (link to the left) opened my eyes for the latter technique. I then attended her workshop i bead crochet at a symposium in Vasa. I will write more about that in the future.
Här ser man en del av den virkade och stickade övre delen av tröjan. Tröjan har virkade delar i ok, ärmar och fåll. Resten är stickat.
Here you can see some of the crocheted and knitted upper part of the body. The sweater has crocheted parts in the hem, upper part and in the sleeves. The rest is knitted.
Jag vet inte när jag började virka med flera färger. Det ansågs som vulgärt att virka spetsar i andra färger än vitt, men i ullgarn fick man breda ut sig. På 70-talet virkade vi friform, som nu har kommit tillbaka och utvecklats till textilkonst.
Men flerfärgsvirkning, tja, jag tror att det var Korsnäströjan som öppnade mina ögon för tekniken. På 80-talet gick jag en kurs för Marketta Luutonen och lärde mig konstruera, virka och sticka den vackra tröjan. Jag gjorde en tröja som jag använde ganska länge. Senare ändrade jag den till en kofta. Jaha, och ännu senare blev den för liten av någon orsak... Marketta har skrivit flera böcker om tröjan.
Korsnäströjan görs i ett enda stycke. Man virkar och stickar runt, sedan ska ärm- och halshål klippas upp. Det var första gången jag gjorde det, och det var pirrigt att börja klippa!
I Korsnäs virkar man flerfärg med nedtag i bakre maskbågen, och så gjorde jag i många år trots att jag någon gång testade nedtag i båda maskbågarna i andra arbeten. Det var först år 2005 som Carol Ventura (länk till vänster) öppnade mina ögon för den virktekniken. Då var det virksymposium i Vasa, med deltagare från flera länder. Det blir mera om det i ett senare inlägg.
The sweater is made in one piece in rounds, and then you cut holes for sleeves and neckline. That was a nervous bit!
The tapestry crochet technique in Ostrobotnia has commonly been to crochet into the back loop, and even if I had tested both loops a few times in other works, it was only in 2005 that Carol Ventura (link to the left) opened my eyes for the latter technique. I then attended her workshop i bead crochet at a symposium in Vasa. I will write more about that in the future.
Here you can see some of the crocheted and knitted upper part of the body. The sweater has crocheted parts in the hem, upper part and in the sleeves. The rest is knitted.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)